Forskning
Här presenteras forskning som bedrivs av Umeå universitet med koppling till Campus Örnsköldsvik
Framtidens bioraffinaderi för hållbart samhälle
I augusti 2008 startade ett unikt samarbete för att hitta miljövänliga råvaror mellan Umeå universitet, Processum i Örnsköldsvik och Sveriges Lantbruks Universitet. Idén är att ersätta traditionella råvaror som förstör vårt klimat med bioteknik och förnybara bränslen. Två professorer i teknisk kemi, Leif Jönsson och Jyri-Pekka Mikkola är anställda av den kemiska institutionen vid Umeå universitet och skall arbeta med inriktning på framtidens bioraffinaderi. De driver ett antal konkreta projekt med målet att hitta nya, biobaserade produkter som kan tillverkas med minimal miljöpåverkan. Universitet, stiftelser och forskningsfinansiärer bidrar med pengar och klusterföretaget Processum har ett par anställda forskare som Umeå universitet samarbetar med. I arbetet med att utvinna bränslen och kemikalier ur skogen samarbetar Jyri-Pekka Mikkola tex. med Domsjö fabriker, Sekab, Akzo Nobel, MoRe reasearch och Umeå Energi.
Ett antal nya forskarstudenter anställs också vid Umeå universitet, vilket förhoppningsvis kommer att leda till nya produkter och ny spetskompetens. Umeå universitet utvecklar också nätverket mot Finland och Åbo akademi. Eftersom industristrukturen är liknande och tillgången till skog densamma, har Umeå universitet allt att vinna på ett samarbete med Finland inom det här området.
Pilotanläggning för etanolforskning
Energimyndigheten beviljade 5 december 2001 ett bidrag på 112 MSEK till en pilotanläggning för utveckling av tekniken att producera etanol ur cellulosa. Beslutet som innefattade både satsning på svagsyra- och enzymtenik blev oväntat positivt. Anläggningen ligger granne med Sekab på Domsjö fabriksområde i Örnsköldsvik.
Etanolpiloten är en världsunik anläggning som sedan invigningen 2004 fått, och fortsätter att få, stor internationell uppmärksamhet. Här har forskare möjlighet att i en större skala och verifiera och optimera de processer som tidigare utvecklats i labskala. Anläggningen är till för att producera nödvändig kunskap för uppskalning till kommersiell produktion. Utvecklingsarbetet omfattar allt från råvaror, kemiska och biologiska processer, styr- och reglerteknik till integrering med annan produktion.
EtanolPiloten i Sverige AB (EPAB) är ägare till pilotanläggningen. EPAB ägs av Umeå universitet och Luleå tekniska universitet respektive holdingbolag samt till en mindre del av SEKAB E-Technology. SEKAB E-Technology har uppdrag att driva och utveckla verksamheten. SEKABs resurser innefattar forsknings- och utvecklingsingenjörer med huvuduppgift att vidareutveckla och utvärdera processen i pilotanläggningen, samt tolv skiftgående operatörer som ansvarar för driften av anläggningen. Utvecklingsarbetet bedrivs i samverkan med ett omfattande nätverk av nationella och internationella FoU-aktörer samt teknik- och konsultföretag. Bland annat har Energimyndigheten tillsatt ett tekniskt råd med erfarna forskare från universitet och företag.
Att förvalta föränderlighet – Arena Höga kusten
Länsstyrelsen i Västernorrland inbjöd 2002 Umeå universitet och Mittuniversitetet att genom forskning och utbildning medverka till en positiv utveckling av Höga kusten som världsarv. En särskild arbetsgrupp, Arbetsgruppen för Världsarvet Höga kusten med Lars-Erik Edlund, humanistisk fakultet, som ordförande, med Tom Korsman, teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Dieter Müller, samhällsvetenskaplig fakultet, och Oleg Popov, fakulteten för lärarutbildning, som ledamöter samt med Heidi Hansson och Lena Holm, humanistisk fakultet, som adjungerade ledamöter.
Målsättningen med arbetet, som gått under namnet Arena Höga kusten, har varit att, i samverkan med lokala och regionala intressenter, skapa förutsättningar för akademisk verksamhet i Örnsköldsvik, främst med utgångspunkt tagen i det unika Världsarvet Höga kusten. Det gäller därvid både i att skapa förutsättningar för tvärvetenskaplig forskning och till följd av detta förutsättningar för undervisningsinsatser.
I arbetet har några tvärvetenskapliga perspektiv särskilt lyfts fram av den universitetsövergripande gruppen:
• Det föränderliga rummet och människans relation till detta över tid
• Identitetsskapandet, dess berättelser och symboler över tid
• Det långsiktigt hållbara resursutnyttjandet och dess samhälleliga konsekvenser
• Förvaltning av ett föränderligt landskap i olika samhälleliga kontexter och av olika intressenter över tid
Läs bibliografin över Världsarvet
För mer information kontakta Camilla Fahlander
Industristad 2.0
Industristad 2.0 är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som fokuserar på det teknikskifte som nu står för dörren, samt de konsekvenser som det medför för dagens industriföretag och framväxande affärsprocesser. Det övergripande syftet med projektet är att skapa och identifiera kunskap och former för teknikutveckling, företagande och framväxande affärsmöjligheter. Projektet är planerat som ett samarbetsprojekt mellan industri och universitet, men också med stor öppenhet mot städer och regioner med intresse för framtidens industriregioner. Närmare upplysningar lämnas gärna av Per Levén, Institutionen för informatik, tel 070-211 60 70 eller Världsklass 2015.
Stiftelsen Gene fornby
Gene fornby är den nordligaste utgrävda järnåldersboplatsen i Sverige. Uppe på Genesmon ligger den ursprungliga järnåldersgården med husgrunder, gravhögar och andra lämningar från äldre järnåldern (100-600 e kr). Umeå universitet är en av huvudmännen för stiftelsen och Institutionen för arkeologi och samiska studier bedriver forskning kopplad till Gene fornby.
För mer information se Institutionen för arkeologi och samiska studier eller Gene fornby
